Sverige

© Therese Rodin

Sommaren 2015 gick mer än 500 svenska veterinärer ut med ett upprop till Jordbruksverket, med avsikten att ”få till stånd ett samarbete mellan kliniskt verksamma veterinärer, SKK och Jordbruksverket för trubbnosrasers rätt att andas normalt utan operation” (Trubbnosuppropet. 2015). De hade sex förslag på hur man kan lösa problemen:

  • Kriterierna för bedömning av andningsorganen vid hundutställningar bör granskas på nytt
  • Alla trubbnosar som är tänkta för avel bör ha ett hälsointyg för luftvägarna
  • Ett mer detaljerat hälsointyg för försäkring och försäljning av trubbnosar
  • Hundar som har opererats i luftvägarna får inte användas i avel
  • En kartläggning av andningsproblemen hos trubbnosarna
  • Konsumentinformation så att ägare av trubbnosar vet vad de behöver vara uppmärksamma på när det gäller luftens vägar

Den svenska kennelklubben (SKK) har haft rasspecifika instruktioner för utställningsdomarna sedan 2009, och 2014 inledde de ett nordiskt samarbete i kennelklubbarna för att motverka exteriöra överdrifter. Det verkar dock som att ovannämnda upprop ledde till en intensifierad aktivitet inom SKK för att komma tillrätta med andningsproblemen hos trubbnosar.

I maj 2017 publicerade SKK ett nytt undersökningsformulär för valpar som hade utvecklats av SKK, veterinärer och uppfödare. Det tillkom som ett resultat av uppropet för trubbnosrasers rätt att andas normalt utan operation (SKK, valpbesiktningsintyg).

Våren 2018 införde de en frivillig registrering av operationer i luftvägarna på trubbnosar och även hundar som har dött till följd av luftvägsproblem kan registreras. Hundar som har genomgått kirurgi får inte användas i avel (SKK, Operationer och dödsfall hos kortskalliga hundar).

I början av 2019 introducerade SKK ett hälsoprogram för fyra trubbnosraser; Boston terrier, engelsk bulldogg, fransk bulldogg och mops. Det är frivilligt för uppfödare att undersöka hundar avsedda för avel beträffande andning och värmereglering (SKK, Hälsoprogram).

En del av hälsoprogrammet är att hunden gör ett belastningstest, vilket motsvarar det test som har utvecklats av den tyska kennelklubben (VdH) (det tyska testet kan du läsa om här (på tyska)). Hunden ska gå en kilometer på högst 12 minuter. Den undersöks av en veterinär före och efter testet samt 15 minuter efter testet. Resultatet registreras i SKK:s databas och är offentligt.

En del av hälsoprogrammet innebär också inspektioner som arrangeras av rasklubbarna och/eller veterinärklinikerna.

Man har också inlett en inventering av de fyra trubbnosraserna som är i fokus för hälsoprogrammet. Inventeringen startade hösten 2018 och fortsätter under 2019. Det kommer att genomföras i alla de nordiska länderna. Syftet med inventeringen är att titta på anatomin och genetiken hos dessa raser med hopp om att hitta tillräckligt med variation för att komma till rätta med problemen med BOAS (SKK, Trubbnosinventering).

Under 2017 beslutade Mopsorden (den svenska rasklubben för mops under SKK) som en strategi ”att främja avel på mopsar med besvärsfri andning och mindre nosrynka” och ”att främja avel av mops med inte alltför kort nosparti”. Detta kan läsas på framträdande plats på rasklubbens webbsida under ”avel och hälsa” (Avel och hälsa). De skriver också på samma sida att ”Mopsordens mål i RAS [rasspecifik avelsstrategi] är den totala populationen mops ska andas besvärsfritt”.

År 2019 offentliggjorde Jordbruksverket en ny förordning om ”att hålla hundar och katter” (Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om hållande av hund och katt). Avsnittet om avel kan ses i ljuset av den debatt som har pågått sen Trubbnosuppropet.

Kapitel 1. Allmänna råd, Avel

24 § Djur får inte användas i avel om

1. de har sjukdomar eller funktionshinder som kan nedärvas,

2. de är eller med stor sannolikhet är bärare av recessivt anlag i dubbel uppsättning för sjukdom,

3. de är eller med stor sannolikhet är bärare av enkelt recessivt anlag för sjukdom såvida inte parning sker med individ som är konstaterat fri från motsvarande anlag,

4. parningskombinationen utifrån tillgänglig information ökar risken för sjukdom eller funktionshinder hos avkomman,

5. de uppvisar beteendestörningar i form av överdriven rädslereaktion eller aggressivt beteende i oprovocerade eller för djuret vardagliga situationer, eller

6. de saknar förmåga att föröka sig på ett naturligt sätt.

Del av framsidan på den svenska förordningen.

Sommaren 2019 kom de svenska veterinärerna en ny petition angående trubbnoshundar. De skriver att de vill att Jordbruksverket ska titta på den nya lagstiftningen i Nederländerna där avel med hundar som har ett nos som är kortare än 1/3 av skallens längd (uppmätt från stop till nackknöl) är förbjuden. De vill också ha ett förbud mot avel av hundar med stenotiska näsborrar. Veterinärerna skriver att ”Bakgrunden till uppropet är det lidande svensk djurhälsopersonal ser i klinikerna orsakat av avel mot extrem brachycefali och att avelsframstegen sedan det veterinära uppropet 2015 fortsatt inte gett tillräcklig effekt. Det föds fortfarande trubbnosiga hundar med hälsoproblem och det är inte acceptabelt ur djurvälfärdssynpunkt”. De visar att de är medvetna om det arbete som SKK gör i frågan men menar att lagstiftning behövs för att nå målet snabbare (Veterinärt upprop 2019).

Källor

Mopsorden. ”Avel och hälsa”. (hämtad 190719)

SKK. 2017. ”Valpbesiktningsintyg”. (hämtad 190719)

SKK. 2018. “Trubbnosinventering”. (hämtad 190719)

SKK. 2018. ”Registrering av operationer och dödsfall hos kortskalliga hundar”. (hämtad 190719)

SKK. 2019. ”Hälsoprogram för brakycefal ras”. (hämtad 190719)

Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om hållande av hund och katt”. 2019.

Trubbnosuppropet”. 2015. (hämtad 190719)

Veterinärt upprop 2019: Förbjud korta noslängder hos brachycefala hundar enligt det holländska initiativet”. 2019. (hämtad 190719)