Hundmat

Allt som vi ”stoppar i” hunden har inverkan på dess hälsa, vare sig det är t.ex. smärtstillande eller vacciner (som förutom sina positiva egenskaper även kan medföra negativa biverkningar) eller om det är hundmat eller hundgodis.

Om vi väljer att ge vår hund mat som den inte är konstruerad för evolutionärt och genetiskt kan det leda till bekymmer av olika slag, såsom problem med matsmältning, slemhinnor, hormoner och hud.

Det finns flera problem med de flesta kommersiella hundfodren på marknaden. Det första är att torrfoder i sig är ett problem. Torrfoder är ”sterilt” och innehåller ingenting av nyttiga och naturliga bakterier som en hund är anpassad för att få i sig. Precis som människor behöver hundar få i sig ett visst mått av bakterier för att stimulera immunförsvar och bygga upp slemhinnor etc. (Wold 2016). Anna Hielm-Björkman är en finsk forskare som även har påvisat att hos hundar som äter färskfoder minskar allergier och höftledsdysplasi. Hon uttrycker sig så här angående hundens behov av bakterier:

”Det är nyttigt [för hundar] att äta en massa skrot […]. Det bygger upp en bra immunitet och verkar på det sättet lite som en vaccination mot sjukdomar.” (Svensk Jakt 2015)

Ett annat problem som också gäller torrfoder, men även många våt- och färskfoder, är att hundmaten innehåller alldeles för mycket fett. Hunden är inte konstruerad för att äta såna mängder fett som finns i de flesta foder, från 14 och ända över 20% fett. För höga fettmängder är en av de vanligaste orsakerna till att hundar har ständiga mag- och tarmproblem med diarréer, får genomgå utredningar angående foder etc. (Anne-Li, Hundapoteket, 2016, 2018). Tänk dig att hunden evolutionärt och genetiskt är anpassad för att äta vilt. Viltkött har en fettnivå som ligger en bra bit under 10%. Renkött kan ligga på 2% och älgkött på 5%, och vitfisk innehåller nästan inget fett alls. Fodertillverkare ser det generellt som att alla energikällor är utbytbara, och eftersom fett är en billig energikälla ligger fettet på en hög nivå, istället för att balanseras med t.ex. kolhydrater.

Förutom att en hund kan få magproblem med höga fetthalter så påverkar även fettet hormonerna. Hos alla djur finns höga halter av hormoner i fettet (Bengmark 2018), och när ett djur äter ett annat djurs fett får det i sig hormonerna från bytesdjuret. Hundars hormonsystem blir alltför påverkade av de fettmängder som finns i fodren, och personligen tror jag att det här kan vara en orsak till att så många tikar i det moderna samhället får pyometra samt även att hanhundar får hormonobalanser. (Detta är en hypotes jag har, och ingenting jag kan belägga. Jag mottar gärna information såsom studier, erfarenheter etc. kring frågan.) Kött med låg fetthalt, och foder där man inte tillsätter andra fetter, skyddar således även hunden från påverkan på hormonsystemet.

Ytterligare ett problem med de kommersiella fodren, vare sig det gäller torrfoder, våtfoder eller färskfoder, är att de innehåller för mycket protein. Det har på senare år kommit larm om att hundar som har ätit vissa högproteintorrfoder har fått njurproblem (ref. behövs). Om vi tänker oss hur det såg ut i det vilda för våra sällskapshundars förföräldrar så åt de många delar av ett bytesdjur, t.ex. hud, senor etc., och inte bara de fina köttbitarna som innehåller mycket protein. Magen fylldes med ”lite av varje”, även ibland av maginnehållet från bytesdjuret. Och i det vilda åt hundarna rått kött, vilket de är anpassade för än idag. Hundar är inte känsliga för bakterier såsom vi människor – deras matsmältnings- och immunsystem är anpassat för att klara av olika slags bakterier. Men vi ska förstås alltid ge våra hundar färskt och färskfryst rått kött.

Ett problem som kan uppstå bland moderna hundar är proteinallergi. Precis som hos människor så kan en allergi uppstå hos hund om den ständigt utsätts för samma typ av födoämnen. I det vilda förekom en naturlig variation och kosten var mer varierad än många torrfoder etc. idag. Ett sätt att förebygga allergier hos hund är att växla lite mellan olika proteinsorter och även bland de kolhydrater som proteinet blandas ut med. Viltkött är det bästa inte bara för att det är magert, utan också för att djuren inte innehåller antibiotika och andra mediciner. Även naturbeteskött där djuren lever ungefär som vilt är bra.

Exempel på kött som passar hunden är ren, älg, hjort, småvilt och mager fisk. Fetare fisk innehåller tyvärr tungmetaller, så det bör bara ges i liten grad, samt då alltid viltfångad. Köttet ges rått och även fisken om den har varit frusen i ett dygn. Om man vill ge tillskott av omega-3 (bra för t.ex. leder) så kan man köpa ett preparat som är utvunnet ur alger.

Det är lite olika hur mycket energi en hund behöver, bland annat beroende på kön, ålder och hur aktiv den är. Vi har två mopsar, den ena är 10 år och väger 6 kg och hon får mat som uppgår till 3% av hennes kroppsvikt. Den andra mopsen är 3 år och väger 8 kg och hon får mat som uppgår till 3,5-4% av hennes kroppsvikt.

Man beräknar procenten så här:

6000 x 0,03 = 180 – mopsen på 6 kg äter alltså 180 gram om dagen.

8000 x 0,038 = 304 – mopsen på 8 kg äter alltså ca 300 gram om dagen.

Andelen kött i varje portion kan ligga mellan ca 30 och 60%. Vi ger våra mopsar 60% kött och 30% kolhydrater, såsom välkokt mathavre, ärter, haricots verts, morötter, sötpotatis eller broccoli. Grönsakerna kokas mjuka och mosas eller mixas. Vi väljer att inte ge våra hundar mat som innehåller gluten, och vi ger enbart ris om de är dåliga i magen. I övrigt kan man ge hundar de flesta grönsaker. Man kan även råriva morötter, hacka i lite blomkål, sparris etc. Det är bara att prova vad hundarna tycker om.

Eftersom den ena av våra hundar äter mediciner och därför har problem med magen ger vi dem mat tre gånger om dagen. Mopsen på 6 kg får alltså 60 gram mat per portion, och mopsen på 8 kg får ca 100 gram mat per portion. (Vi har nyligen minskat från 120 gram, för vi har märkt att hon inte behöver lika mycket nu när hon har blivit tre år.)

Exempel på en portion (som alltså ges tre gånger om dagen):

6 kg mops

32 gram kött – hälften Emmzo eller Bravo fullfoder vilt och hälften älgfärs, alt. renskav, vitfisk etc.

Ca 14 gram mathavre

Ca 14 gram t.ex. kokt broccoli, sötpotatis, morötter, ärter etc.

8 kg mops

60 gram kött – hälften Emmzo eller Bravo fullfoder vilt och hälften älgfärs, alt. renskav, vitfisk etc.

Ca 20 gram mathavre

Ca 20 gram t.ex. kokt broccoli, sötpotatis, morötter, ärter etc.

Bravo vilt innehåller 8% fett och har tillsatt kalk. Emmzo fullfoder vilt innehåller 8,6% fett och även 2-3% malda ben. En del hundar kan bli hårda i magen av benen, vilket framförallt vår lilla mops blir, så när vi använder Emmzo har vi därför hälften viltkött som vi köper i frysdisken på ICA/Willys/COOP/Hemköp etc. Detta senare kött tillsätter vi då lite kalk. Vi väljer kalk från alger för att kommersiellt benmjöl måste upphettas, och det är inte optimalt för hund, som ska äta råa ben.

Om man enbart vill använda kött som inte är kalk- eller vitaminberikat kan man tillsätta kalk till köttfärsen och ”massera in” den samt även använda något multi-vitaminpreparat för hund.

Lycka till med din nya mathållning för din hund! Det är ni båda värda! <3